Tjenare, alla monsterdiggare!
Vi har lite dikter som måste komma ikapp! De möglar i skrivboken.
Äckelångest
Jag är Sartres Äckel
Och Lagerkvists Ångest
Nattsvart iskallt
Låt mig va
Skoningslös är solen mot min frossande kokong
Intet låter Du mig behålla
Släpp mig aldrig
Låt mig va
Man mår som man förtjänar
Som man bäddar får man ligga
Men det här förtjänar jag inte
Så låt mig va
Pepp, va? Kanske finns fler opportunistiska freeloaders därute som inte kan hejda sig när drickat är gratis...
Lite mer, inte lika nattsvart & stjärnlöst!
Ni vet när man slår dank
Ord är bollar som flyger ut i kosmos utan att träffa något plank
Man prokrastinerar
Omstrukturerar
Men det blir ord som stockar sig och aldrig får finnas
För de finns bara mellan fyra ögon
Jag finns bara i relation till min bäste vän
Nu hör jag hur han dundrar uppför trappan igen
Och ord med tanke kan nå himmelen igen
Nu är min skrivbok för dikter som jag köpte på SPX typ slut, lagom till att jag i höst ska få träffa min lyriklärare igen. Den här gången ska hon lotsa mig genom litteraturhistoria och kanons canyons.
Fridens!
