Jag har mina sidor

Visar inlägg med etikett 2012. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2012. Visa alla inlägg

onsdag 13 juni 2012

På västfronten en drös med nytt

Tjenare, alla monsterdiggare!

Jag gillar min serie.
Jag har tuschat elva sidor av den.
Det är lattjo så att det står härliga kring, ska ni veta.
Ibland sitter man riktigt länge och punktskrafferar pyttedetaljer på en närbild,
ibland är man hur slarvig som helst när kameran är långt bort och själva rörelserna är det väsentliga.
Min huvudperson är en älg.
Det slog mig att han säkert kommer att jämföras med Hälge.
Han är ju liksom en seriefigur. Som är en älg.
Fan.
Men likt förbannat är det lattjo så att det står härliga kring.
Jag är fortfarande så förbannat lat och kass på det här med bakgrunder, det behöver ni inte vara oroliga för.
Men lite råkurr är det.
Att koreografera råkurr är godis.
Skulle nån gång vilja göra en serie baserad på enbart råkurr.
Men nu blev det här mera en tjuv & polis-serie.
För berättelsen ser ut så.
Berättelsen bestämmer.

Men jag ritar mer än serier.
Lite födelsedagsporträtt, t.ex. Börjar bli en inbiten tradition. Ett kul sätt att se ens egen utveckling, när polare radar upp årliga porträtt bredvid varann.
Ska klottra upp en idé på A3 snart, med lite midsommartema.
Jag följer många bloggar som inspirerar mig. Mest bränsle får jag från Monster Brains. Gå in HÄR för att t.ex. se en helt fantastisk musikvideo. Ett förbannat mysigt band, dessutom, de finns på Spotify. Bra musik att klottra till.
Jag var ju på vernissage i lördags också. Emma Bjelke. Hon är förbannat bra. Inte bara rent teknikst hur skicklig som helst, utan dessutom påhittig och pysslig. Hon borde rita serier. Det skulle vara hur grymt som helst.

Vet ni vad, förresten?
I höst blir det en ny utställning.
I oktober alltså.
På Kumla biblioteks utställningshörna.
Lång tid kvar.
Men jag börjar fundera redan nu.
På titel, vad jag ska servera, etc.
För jag är stolt över att få ställa ut på Kumla bibliotek.
Där jag lånade min första manga.
Min första Asimov.
Min första Lovecraft.
Min första Bone.
Uppträde med min dramagrupp för första gången.
Hade min första teckningsverkstad.
Så jag vill att det ska bli bra.

PS.
Jag har fått sommarjobb.
Industri.
Jag gillar ju industriell metal.
Men det ska nog hinnas med en del klotter i sommar ändå.
Brukar bli så.

tisdag 10 april 2012

Luguber litteratur lockar läsare

Tjenare, alla monsterdiggare!

Minns ni mitt allra första inlägg?
Back in the days.
Jag gjorde ett halvtaskigt recensionförsök av Dmitrij Gluchovitjs bombastiska bibba Metro 2033, alldeles stinn av tunnelågren, subterranska mardrömsjakter och mutanter (framförallt jävligt MJUTÄNT!).
Oooh, "halvtaskigt"...
Det sägeru ju bara för ru vill höra motsatsen, din nedrans ryggdunksjägare!
Nah, dunka bäst ni vill, jag är inte den som tackar nej till det,
men ni vet vid det här laget att jag är rätt sunkig på recensioner.
Just för att jag har inte lust att skriva långa haranger om en bok som jag inte diggar.
Man kan ju också tolka det som att jag bara läser böcker som jag blir begeistrad av?
Betyder detta att jag har ett överlägset litterärt väderkorn?
Att jag har en pikant boksmak som sitter i ryggmärgen, vilket får mig att endast söka mig till det göttigaste av gött i bokhyllorna?
Njaeäää...
Eller så är jag tvärtom lättflörtad.
Man behöver bara vifta med monster, mutanter och mustiga meningar för att jag ska bli helt lyrisk över lyriken.
Lättköpt och djup som en vattenpöl, kanske?
Njaeäää...
Oavsett vilka glasögon man ser det hela igenom
(jag är förövrigt helt tokig i mina nya fina glasögon)
så är jag nu helt såld på uppföljaren till Metro 2033;
Metro 2034.
Den här gången är det inte den lille pojkspolingen Artioms ljuskägla som leder oss igenom mörkret,
utan drömmaren Homeros och zonfararen (ja, ja, ja, stalker...) Hunter.
Historien hetsäter jag i en rasande takt
och det är
(här kommer den där belästa vetaren i mig, håll i armstöden)
så förpillat bra!

Det var fasligt vad länge jag kunde skriva om en bok som jag tycker är svinball.
Ska vi ta en teckning, sen prata lite om SPX?

Tuschpennor på A4, kalligrafipennor, faktiskt. Verktygsmissbruk, jag vet.

Jo, på SPX (för icke frälsta, här; http://www.facebook.com/#!/events/418053588210630/)
tänkte jag erbjuda
MONSTERPORTRÄTT
Ursäkta skrikandet, men det där var för att fånga de som tröttnat på bokbabblet ovan och som scrollade ner för att se om jag hade något matnyttigt att få ur mig idag.
Precis, monsterporträtt.
Min gimmick är ju att jag ritar snabbt, så jag tänkte att det skulle passa att för en billig peng (vi pratar kanske en guldpeng. Eller en Selma. Vad tycker ni är rimligt?) kasta ett getöga på den som vill stå (Pickmans) modell och sedan krydda med vidunderliga attribut.
Vissa monsterdiggare kanske har ett tema på tungan,
självklart slänger jag då in precis det!
Men om man får hjärnsläpp eller inte bryr sig om just vilket vidunder som man morfas till,
tänkte jag göra en slumptabell a'la monsterkursen.
Genom att snabbt rulla en tärning.
Så blir det kanske havsmonster, eller robot, eller jätteinsekt, eller...
eller...
eller...
...zombie?
 Men det kör ju Apart förlag med.
Och de gör det förbannat bra.
Hmm.
Tja, zombie kanske inte är med på min tabell,
men ber någon om det så är det klart att jag gör ett försök.
Nåväl, jag ska fila på detaljerna,
men kom till mitt och mina kamraters bord på SPX
så ska jag rita av er.

söndag 18 mars 2012

Inför SPX2012

Tjenare, alla monsterdiggare!

Det designas framsidor.



Det här botaniska belätet kommer att vara framsida till ett fanzine som jag ska trycka upp till  Stockholms Internationella Seriefestival 2012, med sin tillhörande seriemarknad SPX.
Fanzinet kommer att heta Höst och innehålla mina två serier Ryggrad och Bland möss & män.
Jag kommer även att sätta ihop en art book, som kommer att gå under namnet Hjärnmalm. Där ska allt mellan himmel och jord ur mitt arkiv buntas ihop till en salig bibba.
Förutom detta kommer jag även att fortsätta trycka upp plagg med mina teckningar på.
Jag har dammat av Shop-sidan här på bloggen och uppdaterat den angående fanzinet och kläderna. I takt med att saker spikas och bestäms borde den bli allt mindre abstrakt.