Sommarbrisen

Tjenare, alla monsterdiggare!

Sakta sommarbrisen

Sveper över halvön

Tar det varligt liksom

Inlandsisen för länge sedan

Solen eldar skinnet 

Bränner, dödar, föder

Faktorn skyddar inte

Plasmastrålar från yttre rymden

Hajk men ingen haiku

Tjenare, alla monsterdiggare!

Midnattsdiktande från inuti en sovsäck.

Här där havet möter himlen och färgerna är så knivskarpa att det måste vara intentionellt

Här är lätt att leva i det nu som annars är för flyktigt för att fångas

Här är reflektionen som rullar in med vågskum och violetta vyer miltals från matrisen

Här slits systemet sönder för några sekunder av suckarna från sjön 

Här är balsam och behandling för själen och schemaberoende

Pankvers

Tjenare, alla monsterdiggare!

De stunder jag rastlöst prokrastinerar planlöst

Då känner jag igen mig i Sartres rödhåriga historiker

I speglar och kaffe ser jag det gråa Jaget

Om inte ett Äckel så kanske en tuggande Ångest

Mitt ritblock, min skrivbok, min läsbok, min bakgårds klaffstol

Håll mig upptagen tills min älskade eld kommer hem

Äntring

Tjenare, alla monsterdiggare! 

Jag ville idag rita något med flytande tusch. Ganska stort papper. Lite serietidning. Lite sci-fi.

Här kommer det.

Rör

Tjenare, alla monsterdiggare!

Här kommer en till teckning och tillhörande rim med min molluskman Kraken Tentakel.

Kraken Tentakel

Satt där hopklämd i ett rör

Ni vet, som han ofta gör

Brydde sig inte alls om omvärlden utanför

Slurpande satt han där och sög, han,

Musten ur ett glansigt öga 

Om omvärlden utanför brydde han sig föga

Den var någonting skrikigt & torrt, en konstig lukt

Den saknade avloppens kramande fukt

Tacka vet Kraken underjordens akvedukt