Jag har mina sidor

fredag 30 september 2011

Skrafferingar är inte skägg

Tjenare, alla monsterdiggare!

När det blir lugnt på jobbet,
och man kan slå sig ner bland kidsen som sitter och ritar med sina tuschpennor,
ja, inte nattsvarta Staedtlerpennor som ni såkallade comic artists gör er lineart med,
utan de där karamellfärgade som alltid saknar kork,
då tycker jag om att vända kappan efter målgruppen.
I det här fallet var målgruppen var det ettor och förskoleklass-ladies.
Så jag ritade något i prinsessa-Mary Poppins-Madicken-stil,
istället för alla monster och spöken (mmmmmm....) som de äldre, oavsett om de är ladies eller manboys, ber mig göra.
Men...
det är lite ha-ha-lustigt
att skrafferingar, skuggor och tydliga konturer inte uppskattas i dessa led,
för då får man frågor som varför prinsessan har skägg.
Dessutom har prinsessor inte fräknar.
Nähä.
Gör om, gör rätt.

Imorgon är det första monstermötet.
Skräcksammankomsten.
Fasansfulla föreningen.
Blasfemiska brödraskapet.
På menyn för det första kurstillfället
vankas det en hel del hej-hallå-det-här-är-kursen-och-er-kursledare,
samtidigt som jag vill höra vad kurskillarna är för lirare och vad de förväntar sig.
Ritandets Genesis blir sen
en praktiskt genomgång i skissande,
följt av ett porträtt a'la Pickman.
Jag återkommer med kursrapporter framöver.
I övrigt kan jag berätta att mitt kursupplägg ser ut ungefär såhär;
  • Introduktion
  • Olika monster
  • Formlära
  • Monster i text
  • Färglära (bortom tid & rum)
  • Sammanfattning (och deltagarnas önskemål)

onsdag 28 september 2011

Khööö-tooolhooo fffethaaagän!

Tjenare, alla monsterdiggare!

Gåshud.
I bilen.
Inte på grund av stjärtvärmaren.
Inte allena iallafall.
Nej, nej.
Utan det är ju William Roberts.
Som mässar precis lagom högtravande om blasfemiska avgrunder i jordens mörka hörn där kosmiska fasor väntar på sina ärofyllda återuppståndelser för att valla det obetydliga får som människan är in i en mörk tidsålder av kaos, extas och vansinne.


Mycket talade för att jag bara skulle rulla den här ljudboken passivt i bakgrunden,
som plinkeplonket på en kinabuffé,
utan att bli alltför exalterad.
  1. Jag har en naturlig skepcism gentemot ljudböcker. Mest för att jag ser ett framtida dystopia där alla är analfabeter.
  2. Såvida ni inte precis har snubblat in här genom Google eller Bloglovin, kanske ni vet om att jag gillar den häringa Lovecraft-typen. Jag har läst samtliga verk i den här ljudboken. På engelska, på svenska, läst dem tyst, läst dem högt, hittat någon ny frän översättning, etc.
  3. Jag har dessutom blivit bortskämd med Ernst Hugo Järdegårds brummande och tjutande i Skräckens labyrinter, som jag finner väldigt svår att matcha.
  4. Vem fan är William Roberts? Jag såg på baksidan att han hade figurerat i några enstaka tv-serier. Oj, oj, oj, vilket CV. Nä
Trots dessa faktorer
kommer jag på mig själv
att på motorvägen
efterapa hans meningar
och med näven i en klo
säga högt till Hyundaien
OOOH DET ÄR SÅ JÄVLANS BRA!
För det är det.
Framförallt får jag inte huvudet runt hans röst.
Där har vi det högtravande och förfinande hos överklassbrittiskan,
samtidigt som det tydligt är amerikanskt,
precis som de områden i New England som Lovecraft skriver om.

Det är perfekt pepp
inför monstermötet
på lördag.

Och förresten,
min utställning hänger kvar fram tills den 7 oktober.
På Skoindustrimuseet i Kumla.

lördag 24 september 2011

Sov du lille monsterkung, än står stjärnorna ej rätt

Tjenare, alla monsterdiggare!

Godmorgon, alla ghoulgillare!

Fridens, alla fränder av fasor!

Välkomna, alla vålnadsvänner!

Kom, alla krälande kosmiska kompisar!


Om en vecka
styr vi kursen mot det otäckas område.
Det blev fem killar (se; "snubbar", "kisar", "tjommar", "grabbs", etc...) som vill se vad för kuckelimuck som undertecknad har kokat ihop tillsammans med Medborgarskolan.
Vi får se hur väl jag lyckas charma dem.
På tal om charmtroll...




Såhär pysslig kan man vara som vikarierande fritidsledare.
Tror ni dock att allt pedagogiskt kneg hämmar mitt klottrande?
Tvärtom, kära ni!
Jag ritar minst åtta teckningar varje dag,
på löpande band!
Varför visar jag inte dem här?
För att kidsen vill ha dem.
Från morgon till jobbets slut får jag förfrågningar om att rita
drakar,
tårtor,
båtar,
troll,
smurfar,
Pokémon,
Super Mario,
Red Bull-logotyper
och en himla massa dödskallar.
Så man får hålla teckningen i trim!
Och varm i hjärtat blir man när kidsen samlas runt bordet med en och själva ritar massa tokroliga grejer. Rentav tar emot lite tekniska tips ibland.

Ryggrad blir längre och längre
och dessutom pysslar jag parallellt med serien som jag vill ha med i uppföljaren till Primate Orange.
Det är första gången som jag på riktigt letar ordentligt efter referensmaterial,
och dessutom tänkte försöka slänga in lite popkulturella referenser i själva serien.
Bl.a. skulle den skara av antagonister som jag har i min serie,
kunna ha en snubbe i sina led
som påminner om en viss musiker som Anders fått mig att lyssna på.
Just i denna stund sitter jag och nickar till hans brusiga basgångar.

Jag är lite osäker på om jag ska göra den här serien med samma materiel och teknik som Ryggrad, eller prova något nytt.
I en perfekt värld av blommor skulle jag vilja tuscha den lika satan-i-gatan-och-djävlar-i-badet-läckert som Olov-senpai gör på sina senaste sidor.

Jag bygger vidare på serierna,
samtidigt som jag förbereder för första mottagningen av monsterdiggarna.

Vi ses!

måndag 19 september 2011

Hullingen#125

Tjenare, alla monsterdiggare!

En tripp till Gävle,
återseenden av kamrater och medmålare,
en nedstigning till Bunkern och konstens katakomber,
långa tågresor där ett förbisusande landskap får igång tankarna,
är
tydligen vad man behöver
för att
inandas inspiration,
(hur mycket man än tycker att inspiration är minst lika pretto som sitt rimmande tvillingord illustration)
förlösa idér och koncept som gör en lagom våt i trosan,
och sedan utveckla de här idéerna så att de skulle kunna hålla för att göra en berättelse.

Min monsterkurs hänger i luften.
Det vet man från början,
att om inte kids anmäler sig till den,
så blir den inte av.
Logiskt.
Innan helgen var anmälningarna precis under minimum.
Jag vet inte om det har hänt något under helgen.
Har fler monsterdiggare lockats,
kör vi igång nu till helgen.
Annars?
Då får jag väl mer tid till att fortsätta med serierna, helt enkelt.
Ja, för snart blir det serier i plural.

Ryggrad känner ni redan till.
Men
03:51
är inte den enda antologin som ska få sig en uppföljare.
Även Primate Orange fortsätter med nya äventyr.
Och jag tror minnsan att jag har ett äventyr på gång.
Än så länge är det knappt i startgroparna.
Det verkar dock bli
postapokalyptiskt,
en del råkurr
och mycket päls.

tisdag 13 september 2011

Klockslag under bältet

Tjenare, alla monsterdiggare!

7 oktober
är som ni alla vet
mer än bara en höstdag.
Mer än bara det datum då min utställning på Skoindustrimuseet i Kumla plockas ner.
7 oktober
är den där serieantologin
som sammanställdes av ett gäng serietecknare i Gävle
och som vann Seriefrämjandets pris för bästa fanzine
på Small Press Expo 2011 i Stockholm.
Det var i
7 oktober
som ni kunde läsa min serie Djup.






7 oktober
får sig en uppföljare
som kommer att gå under namnet
03:51.
Givetvis betyder det
att Djup får sig en andlig uppföljare.
Andlig som i
en helt annan historia
men i en stil och smak
som minner om Djup.
Den kommer antagligen att heta
Ryggrad
och ser ut ungefär såhär.

söndag 11 september 2011

Söndagsson

Tjenare, alla monsterdiggare!

Foton från vernissaget förra helgen
kommer här.
Det tackar vi pappa Persson för!








Utställningen hänger i Skoindustrimuseet fram till den 7 oktober.
Öppet alla dagar.

Samtidigt?
Jag pular med kursupplägg och material inför monstermålandet med Medborgarskolan.
Dessutom ritar jag lite seriesidor.

tisdag 6 september 2011

Kall kalkon

Tjenare alla monsterdiggare!

Jag varvar mitt jobb som skolfröken
med de så kallade estetförsöken
lägger alla projekt på is
på ett
förhalande
förnekande
förnedrande
vis

Vernissaget?

Jo, ni vet den där slängen av hybris man fick när man tog studenten?
Att man liksom blev sockerhög av allas dunkar i ryggen, klappar på axeln och kärvänliga kommentarer?
Att det blev en sorts överdos av släkt och vänner som man håller kära?
Att man närapå sprack av uppblåsthet?

Så kändes det.
Svaret på sportfrågan nr ett.

Här har William skrivit väl och varmt om det hela: KOLLAKOLLAATTJAGÄRENREKOKILLE

Snart drar teckningskurserna igång.
Håll utkik efter en annons i Nerikes Allehanda till helgen.
Redan idag har jag fått bilda barn i bild.
Med serier som medium
fick de berätta vetenskapligt/fantasifullt om väder och vind.
Det blev en del arga moln
och explosioner.

Även om Kafka säger
att man inte ska vara för positiv,
för att ljuset i slutet av tunneln
kan vara ett tåg -
kan jag inte låta bli att vara glad att en tumme verkar ha lämnat Mordor.

I afton
gjorde jag
min första,
men den andra rent kronologiskt,
sida till
03:51.

torsdag 1 september 2011

Ensam gud

Tjenare, alla monsterdiggare!

I övermorgon öppnar vi dörrarna till vernissaget kl 10.00.
Har Du någon susning om vad jag pratar om?
Känner Du att det finns oklarheter kring NÄR-VAR-HUR?
Lugna ner dig.
Snyt dig.
Klä på dig.
Se på mig när jag pratar med dig.

Får du Nerikes Allehanda i brevlådan? Annars kan du kika HÄR!
Brukar du rycka åt dig ett gratisex av Kumlanytt? Annars kan du kika HÄR!
Brukar du gå förbi Skoindustrimuseet i Kumla? Annars kan du kika HÄR!
Har du någon att gå dit med? Annars kan du kika HÄR!

Där har Du Din koll på läget.

Vad övrigt att rapportera som gräsänkling här i vindsvåningen?
Jo, en liten bagatell.
Ni kanske undrar varför jag är en sån hybrisdoftande liten skithög på kommentarfronten?
Varför jag inte längre lämnar några adjektivbreddade inlägg i era inlägg?
För att Blogger bråkar med mig.
Jag kan av någon outgrundlig anledning sen en längre tid tillbaka inte göra den inloggning som krävs när man ska identifiera sig för att skriva en kommentar.
Fråga mig inte varför.
Hursomhelst suger det.
T.ex. måste jag istället svara på Calles fråga såhär:

Ja, för sjutton gubbar, Calle!
Såga skiten
eller
helgonförklara skiten
ur varenda trycksak du kan lägga tassarna på.
Må så vara att upphovsmannen/kvinnan/hermafroditen sitter bredvid dig i datasalen!
Kör hårt!