Jag har mina sidor

lördag 30 juli 2011

Kom igen, katten, det svänger ju

Tjenare, alla monsterdiggare!

Självklart är jag uppe och yrar i arla morgonstund just denna lördag när jag borde vara så utvilad.
Men det är ju inte bara fest ikväll, det är ju födelsedagsfest.
Så då får man pensla på presenter.
Lisa får en katt.
Hon spelade Chesirekatten i en musikaluppsättning av Alice i Underlandet, förstår ni.

Akrylfärger, tuschpennor

Vill återigen påminna om övermorgon, måndagen den 1 augusti!
Då står jag och ritar på Aktivitetshuset i Kumla från 17.00 till 22.00.
Magasingatan 10B, fri entré.
Vi ses!

torsdag 28 juli 2011

Stein um stein

Tjenare, alla monsterdiggare!

Shub-Niggurath,
skogens svarta get med tusen ungar,
är nog min favorit bland alla gastkramande gudomer i Cthulhumytoset.
Jag har gnäggat om det förut,
att jag gillar henne för att hon är så öppen för tolkningar
då hon aldrig figurerar fysiskt i någon av Lovecrafts noveller.
Näpp, hon hänvisas till, förklaras kortfattat, dyker upp i sammelsuriumet från någon besatt krake, men dyker själv aldrig upp i egen hög person.
Därför är hennes uppenbarelse upp till en själv att uppenbara.
Jag har visat er mitt koncept på denna blasfemiska fruktbarhetsgudinna förut,
och idag har jag filat vidare på konceptet med lite smaskig färgläggning.
Necronomikoncept?

Steg för steg:

En något mer rörlig, men fortfarande höggravid, version av min första tolkning som jag gjorde för ett år sen

Lite rödbrunt i grunden, för att få skogsatmosfär.

Då jag slavar under komplementfärger för tillfället, lägger jag lite grönt i det gråa som jag tänkt mig som bas för besten.

Detaljer läggs på. Hela tiden rör jag mig i det gröna. Ibland ljusare toner, ibland mörkare.

Skuggan är egentligen röd, men satt till Linear Burn i sitt Blending Mode och med en låg opacitet.

Högdagrar. Väldigt sparsamt.

Lite fotofilter, lite bakljus. Presto.
Förresten, folk och fä i Närke.
Gillar ni att rita?
Vill ni prova på att rita tillsammans med mig och andra,
medan jag gör mitt bästa för att ge inspiration, tips och råd?

Kom till Aktivitetshuset i Kumla på Magasingatan 10B nu på måndag den 1 augusti mellan 17.00-22.00!
Jag kommer att finnas på plats från att det hela öppnar och rita för fullt, redo att släppa pennan när som helst för att instruera, informera och illustrera!
Fri entré, såklart!
Vi ses!

måndag 25 juli 2011

Re-boot

Tjenare, alla monsterdiggare!

Jo, häromdan var det ju tal om att jag skulle ge det häringa monstret ett nytt försök,
en kreation av undertecknad från ca 1996.


Jag skissade av vidundret och lekte lite med konceptet,
smällde upp en blyertsskiss på ett A3
och blev rätt nöjd.
Jag ska inte hymla med att tuschningen dock inte gick någe vidare.
Hursomhelst,
här är nyinspelningen.



För övrigt är jag just hemkommen efter att ha våldgästat min fräkniga fästmö på hennes jobb,
då hon fyller hela 20 år idag!
Grattliga hjärtulationer, Emily Linda Tydén!

söndag 24 juli 2011

Pigmentalitet

Tjenare, alla monsterdiggare!

Brian Lumley.
Den första samlingen necronomiska noveller som jag läste av honom, Haggopian & other stories,
fick mig att kasta mig över ännu mer lovecraftisk litteratur av honom:
jag har nyligen plöjt The taint & other novellas och har snart rotat mig igenom Beneath the moors and darker places.
J
Ä
V
L
A
R
I
M
I
N
L
I
L
L
A
L
Å
D
A

vad den där före detta yrkessoldaten kan skriva.
Från 70-talet inpå vårt 2000 tal har han spottat ut högklassiska mardrömmar som en automatkarbin med damp.
Han hyllar,
fördjupar,
och skämtar med mytoset.
Så hitta ett ex. Speciellt ni i Stockholmstrakterna har inga ursäkter,
varenda volym jag har läst av karln är fjärrlånad ifrån Nacka bibliotek.

Min rutin har varit läsa en novell - illustrera ett monster ur den eller rita något inspirerat av novellen - läsa nästa novell - etc...
En del av dessa är dock snabba och nästintill slarviga kol-och blyertsteckningar,
som jag inte har skannat in.
Inte för att jag är den som avfärdar snabba skisser,
men det blocket jag gör dem i är en riktig grinolle när det ska skannas.

Men istället för att hålla låda om teckningar som ni inte ser,
tänkte jag visa lite rykande färsk digital färgläggning.
Håll till godo.




torsdag 21 juli 2011

Rullar in som tecknar-dromen

Tjenare, alla monsterdiggare!

Lite marigt är det att jag har tappat så många läsare under sommaren.
Faktorerna är ingen gåta, dock.
Dels uppdateras bloggen i ett långsammare tempo,
dels har jag ingen A3scanner, så det blir inga seriesidor att hänga med i,
och sen så har la folk bättre saker för sig under dessa soliga månader.

Men ni, det tiotal personer som alltid kastar getögon på mina inlägg... stort tack för supporten!

Lite små projekt är på gång.
Dels har jag letat fram den här gamla trasan hemma hos mormor och morfar.



Det är något vidunder som jag ritade när jag var ca 5-6 år gammal.
Inspirerad av diverse trender på t.ex. Deviantart, tänkte jag rita om det här motivet.

Dessutom har jag gjort en teckning till min vän Lill-Fia som fyllde hela 20 bast häromdan.
Hon målar också, så jag försökte härma hennes abstrakta och lite vemodiga stil, samtidigt som jag slängde in både ett porträtt av henne och lite monster.


I helgen är monsterdiggandet helt utlämnat till vädrets makter.
Är det fint väder kommer jag att få fullt upp, för det blir idogt skopande i glasskiosken isåfall.
Men, är det regnigt, trist och kanske lite åska...
Har jag idag hämtat ut tre st ytterligare böcker av Brian Lumley!

tisdag 19 juli 2011

Konturkonst

Tjenare, alla monsterdiggare!

Det blir mycket konturkonst idag.
Ja, det måste la vara en acceptabel översättning av lineart?
På tal om acceptabla översättningar;
när jag uppdaterar med ett så här stort  lass teckningar på t.ex. Deviantart, så har jag av den rådande diskursen förstått att det heter art dump.
I just took one helluva art dump in that gallery o' mine, lad
Vad är då en inte alltför krystad motsvarighet till det uttrycket?
Bildbajsande?
Konstklutt?
Dadaismdiarré?
Avbildande avföring?

Medan vi grottar ner oss i grunnandet,
kan vi ju kika på nämnda konturkonst.
Färgläggning vankas framöver.

Inspirerat av helgens session av det bombastiska brädspelet Arkham Horror

En viss rollspelsgrupp från Gävle kanske kan förnimma sig vart denna flicka bor

En hel del Asimov har man läst de senaste dagarna, sci-fi som ska slukas!

Necronomisk nattvard



Högen av monsterdiggande målerier börjar snart närma sig en ny art book. Kanske en uppföljare på For the love of Lovecraft?

Hann inte du få tag i något av ex av denna bibba fullmatad med monster? Snacka med undertecknad för snabbt köp!
Jag har funderat lite på vad uppföljaren skulle gå under för namn.
Kika lite på mina titelförslag och säg mig vad som ligger bäst på tungan.

  • Let the strange aeons roll
  • Friends of fiends (min favorit hittills, min krystade översättning av "monsterdiggare")
  • The love in the craft
  • Strange aeons & good times
  • The stars aren't all right
  • From R'lyeh with love(craft)
  • Necronomikonstverk
  • Lovekraftwerk (we-are-the-old-ones, she's Pickman's model and she's looking good...etc...)
  • Should old ones' acquaintance be forgot?
  • You say "fhtagn" like it's a bad thing
  • Dead but drawing
  • Tell me what you want, what you R'lyeh, R'lyeh want!
  • How to draw tentacles
  • Tentakel spektakel (Lovecraft + Lennart Hellsing?)

fredag 15 juli 2011

Kulör bortom tid & rum

Tjenare, alla monsterdiggare!

En morgonpigg och vakant fredag.
Vad gör man?
Man tänker färgglatt.
I senaste numret av min vänsterblaska Ordfront, som anlände häromdan, fanns ett ett intressant urdrag ur boken Rosa, den farliga färgen. En intressant artikel om vilka signaler just denna särskilda (skär-skilda?) kulör ger.
Om nu några ritsugna (som i teckna, inte som i de riter man utför då man ska framana mörkrets uråldriga makter från mellanrummen i de dimensioner vi dödliga känner till) glin anmäler sig till mina kurser i höst, har jag planerat in lite enkel färglära på schemat (ni kan ju gissa vilken Lovecraftnovell som de i monsterkursen får sniffa på...).
Jag tog denna arla morgonstund i akt till att slipa lite på mina färgverktyg.
För färg är inte det område där jag är särskilt kaxig eller skjutgalen. Jag jobbar helst monokromt och när det väl ska pyntas med färger håller jag det så avskalat som möjligt.
Men just därför försökte jag nu öva lite på att välja rätt färger och använda komplementfärger för att förtydliga mina stundtals röriga teckningar.




Vilken diggar ni mest?
Hur ter sig färgerna?

torsdag 14 juli 2011

Dödsräkor & andra kritter

Tjenare, alla monsterdiggare!

Haggopian & other stories av Brian Lumley slukade jag som den saftigaste skaldjursbuffé,
jag har redan idag bett Kumla bibliotek att luska reda på fler verk av denne bombastiske britt!
De litterära detektiverna där hade också hittat Watchers out of time, kollaborationen mellan August Derleth och Lovecraft, men det skulle dröja en vecka innan man kunde sänka några vampyrtänder i den godbiten...
Så tills dess tröstar jag mig med en novellsamling av gamle goe Isaac Asimov, som jag hittade borta på den engelska hörnan. Samt en deckare av Simon Kernick (jag avslutade ju innan Lumley också Handel med döden av Kernick, dessförinnan hade jag, i helt fel ordning, läst dess uppföljare En bra dag att dö).
Jag börjar nog hursomhelt med Isaac.
Jag har mest läst hans samlingar med robotnoveller, och bara nosat på hans böcker om Stiftelsen genom Preludium till Stiftelsen. Dessutom hittade jag ju Nemesis, som han kallar för ett ännu tidigare preludium till Stiftelsen.
Snubben må tända på matematik till en grad jag inte riktigt kopplar och hans pastellfärgade trikåframtid kan ibland kännas föråldrad, men satan vilka charmtroll hans robotar är.
Dessutom känner man av hans studieskulder. Precis som Michael Crichton kan få dig att tro på framklonade skräcködlor och mordisk nanoteknologi, kan Asimov med sitt psuedovetenskapliga mumbojumbo få dig att köpa vilken helgalen teori om rymdfart som helst!

Lite teckningar?




Jag blev mest nöjd med dödsräkan.
Glöm inte kursen: http://medborgarskolan.se/Templates/Pages/Arrangement.aspx?aid=532507&mid=1881&sgid=4

måndag 11 juli 2011

Kioskkorrespondens

Tjenare, alla monsterdiggare!

Det är sommar.
Sen vi hördes sist har det sparkats på fotbollar, lekts med bebisar, hoppats från bryggor, rullats med tärningar och brännits i solsken.
Men framförallt har det arbetats bakom glassdisken, i kiosken, i frysrummet och på torget.
Men regniga dagar som igår,
då det kan gå timmar utan kunder,
vad gör man då?
Jo, man får lass på lass av positiva överraskningar och upplevelser av Brian Lumley,
och hans novellsamling Haggopian & other stories,
som varvar ockult detektivaction med renodlad skräck och Conandoftande fantasy.
Att säga att Lumley enbart rider vidare nonchalant på Lovecrafts mytos
tycker jag nu är lite som att säga att Marvel enbart glider vidare på Fantomens grundidé.
Lumley har egna idéer, egna monster & mörka gudomer, egna tolkningar och massa 70tal att bevisa sin självständighet med.
Massa mytosmums med mystiska magiker mot mäktiga monster.
Läs Lumley.

Inspireras man av dessa necronomiska noveller?
Jovars.

Hail to the king, baby

Fick en tanke om ett par brottslingar som måste fly genom ett zoo där allt inte står rätt till

Några frågor?

Flytande tusch. Pensel.

Ett yngel utan form

lördag 2 juli 2011

Bemästra monstren

Tjenare, alla monsterdiggare!

I september, när höstmörket faller på,
vad passar då bättre än att samlas i Medborgarskolans lokaler här i Kumla
och
rita en massa monster?

Undertecknad ska nämligen hålla i en kurs som går ut på just detta.
Vi träffas för att fördjupa oss i hantverket, vi tar hjälp av skräcklitteratur som t.ex. Lovecraft och King, och vi får oss till slut en liten teoretisk/praktisk verktygslåda att ha med oss i vårt tecknande.
Klicka HÄR för att läsa mer om och anmäla dig till kursen!


Idén till denna rymdtårta delas med kamraten http://kvalsternackan.blogspot.com
PS: Passa på att springa till bibblan och ta långa sommarlån.
Jag själv har fått en helt ny respekt för Joe Hill!
För ett år sen läste jag hans roman En hjärtformad ask och tyckte att den hade en del fräscha idéer kring spökerier på sin höjd.
Men hans novellsamling Vålnader förtjänar en hel del klappar på axeln.
Om Stephen King tog det mossiga och klyschiga ur skräcklitteratur och förde in det i white trash-vardagsrum,
tar Joe Hill det mossiga och klyschiga ur King och för in det i var mans vardag.
Massor av självdistans, kärlek för hantverket och originella monster.

Dessutom har jag läst om Skuggan över Innsmouth.
Igen.
Den här gången i en språjlans ny svensk översättning med massa göttigt förord, utkast och Necronomiconhistorik av Howard själv!
Dessutom har Mattias Fyhr skrivit ett sjuhelvetes bra och kortfattad  efterord!

Jag var så inne i huvudpersonens flykt i den fiskstinkande staden
att jag mer än en gång fick skiten skrämd ur mig när en kund sa hallå i glassdisken...
Iää! Iää!