Tjenare, alla monsterdiggare!
Här börjas veckan med lite rim. Ny försöker jag mig på lite bunden vers, i det här fallet någon jambisk pentameter.
"Så låt mig stanna hela dagen lång
En enkel smärtfri sommardag i din famn
En innesluten värld en fjärils kokong
Vår egen dieges som håller mig varm
I dimma badar kosmos utanför
Långt bortom den porlande mänskliga värmen härinne
Här stannar jag tills den eviga värmen dör
Här stänger jag hellre dörren och brinner inne"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar