Den fanns där för mig.
Från morgon till kväll.
Ofta tidig morgon för undertecknad, det måste vara någon mjölkbondes gen som ligger och skvalpar i mitt DNA.
Fullt rustad kom jag dit.
Termosen (även känd som Monoliten, observera populärkulturell referens), matlådan, CDskivorna, något man kanske bakat eller som man vill bjuda på.
Men ritgrejerna?
Allt det estetiska skrotet?
Det fanns där på plats.
Sen ritade jag.
Från morgon till kväll.
Omringad av alla de som inspirerar mig.
De inspirerar mig trots de 30 mil som ligger emellan oss just nu.
Medan jag skriver det här.
Likt förbannat inspirerar de det jag ritar. Speciellt Ryggrad.
Inspirerar är en fint slipad synonym på "jävlar-vad-snajsigt-satan-att-jag-inte-gjorde-det-där-knyter-näven-i-fickan-och-ritar-av-när-du-inte-ser".
Den där estetiska oasen är inte här nu.
Men jag har röjt undan lite skrot.
Och byggt mig en egen liten plätt,
där jag kanske inte kan rita från morgon till kväll,
eftersom det numera varken ger mig bidrag eller högskolepoäng.
Istället får man nyttja söndagsmornar
eller vardagskvällar då tv-utbudet inte faller undertecknad i smaken,
när man jobbar heltid.
Såhär ser plätten ut.
Dessutom hittade jag lite bortglömda fynd!
Ni kan se dem puta upp ur mitt Spindelmannenskrin.
En massa tuschpennor i allt från svart till grått och lite bruna toner,
så kallade mangapennor som jag använde flitigt i högstadiet,
när jag för första gången började tuscha lineart på min blyerts.
De är i gott skick och gör riviga linjer som jag blev helt fnoskig av när jag testade dem för att se om det fanns något krut kvar.
Nästa serie ska få smaka på dem.
Själv ska jag nu smaka på arbetsstämningen vid min nyrensade plätt.
Innan ni tackar, bockar och kryssar min blogg
vill jag i vanlig ordning påminna (se tjata, gnata, etc...)
om den meny som Hullingen erbjuder:
- Utställningen på Skoindustrimuseet i Kumla som tas ner nu på fredag den 7 oktober. Öppet alla dagar.
- Skräck- och monsterteckningskursen som träffas för andra gången nu på lördag. Det är fullkomligt lugna puckar och en öppen famn för den som vill hoppa på tåget då!
- Kumla bibliotek fyller 10 år lördagen den 15 oktober. Då finns jag på plats mellan 12-14 och ritar för fullt, redo att ge tips och råd till vetgiriga klottrare i alla åldrar!
Vemodigt. Vi sitter i samma båt, även om min isolering delvis var ett faktum även när var kollegor (för att använda Gorans ordval). Det är en stor båt för den rymmer stora avstånd...Så stor att man behöver vad danskarna kallar för internet (danskt uttal) för att kommunicera.
SvaraRaderaHar du kvar Samarbetetsprojektet mellan mig och Mirjams där du slåss mot ett monster skrikandes datorprogram? Den är tänkt att genom meditation och dylikt skänka styrka att utmana den vidunderliga best som kallas inspirationsbrist...
Awww :( idag när några av oss veteraner satt och skissade i bunkern så halkade vi in på ämnet "frånvarande fränder och tecknarkollegor" och det var inte utan att rösten fick ett sentimentalt darr ett tag. Men trevligt att se att du har en egen tecknarplats, och trevligt att det finns lite tid till tecknandet! Och lycka till med tecknarkurser och tecknartips och allt vad det är!
SvaraRaderaJa, den där platsen inne vid hörnet i Bunkern...med ett svällande myller av upptejpade tuschbilder (varav minst en alltid, kändes det som, var helt färsk när man släntrade in vid tolvtiden), monster och laydees och Lovecraft, och monolit-termosen ståendes där bredvid...det var inspirerande att bara betrakta det kreativa kaoset. Those where the days :)
SvaraRaderaDin nya ritplats ser mysig ut, dock känns det lite ovant att se dina pennskrin och linjaler ligga prydligt parallellt med bordskivan ;)
Jag blir alldeles tårögd av ditt inlägg, mister monsterman. Jag ska fatta mig jävligt kort:
SvaraRaderaJag saknar dig. Som fan. Och det gör alla.
Och lycka till med alla uppdrag du har! Så roligt att höra att det går så framåt för dig, och man väntar på varje ny hullingsplatmeter med stor iver :) Gudfart, mannen.