Jag har mina sidor

måndag 17 oktober 2011

Genial genomgång av gemytliga gengångare

Tjenare, alla monsterdiggare!

Idag blir det blandad kompott.
Likt en höstgryta
där du mosar i vad fasiken som än må ligga där längst in i kylskåpet.
Jag vill i vanlig ordning
pocka på uppmärksamhet angående
egna produktioner
men även
peka er i riktning
åt bloggar, inspiration och idéer som ni inte klarar er utan.

Först,
och främst;
det finns en blogg som ni ska följa.
Jag upptäckte den idag, på mitt jobb som fritidspedagog.
Den heter Skapligt Enkelt
och är full av pyssel och knåp
som kan få t.om. en så fruktansvärt hantverkshandikappad Hulling som mig själv
att knåpa ihop såna häringa spöken med kidsen.


Nu tog jag mig min amatörkonstnärliga frihet att inte malla ut spökena, däremot gjorde jag mallar till både pumpa och spöke för kidsen.
Hur lattjo som helst, höll nästan på att sitta övertid.
I veckan blir det mer pyssel i samma skräckinjagande stil; garnspindlar & pappersmonster vankas!

Och nu blir det
ett urval
av det bästa.

Calle
Calle Chamelon har massa bra grejer för sig just nu som det bör kastas getögon på. Förutom en mystiskt osande serie som ska göra Ryggrad sällskap finns här flygplanslexigrafi som fick mig att kissa Panamakanalen i lyckoliter.

Elena
I mitt jobb på skolan bläddrar jag en hel del genom barnböcker. Där finns så mycket som påminner mig om Elena. Dessutom har jag av en ren händelse visat upp hennes Bort, bort, bort för kids när jag hade mitt ex av Comic Royale med mig, på tal om punktskraffering och fåglar. Hon har mycket bra saker för sig, som vanligt sprakande av färg och lyster.

Martin
Vet inte om det syns i Ryggrad hur mycket jag har försökt härma Martins stil. Svårt att sätta fingret på vad exakt jag härmar, men det jag vill efterapa är en tryckt stämning, blickar som säger allt, ett långsamt uppbyggande och så få skrivningar på näsan som möjligt. Sådär cowboycoolt, ni vet. Kolla hans 24timmars-serie.

Lisa
Det är inte ofta som Lisa får tummen ur och regnbågar iväg ett inlägg, men det här senaste är hur läckert som helst! Väldigt inspirerande, när jag själv går i tankar kring Halloween-utstyrsel.

Till Fabriken
Jag bugar för Till Fabrikens skrafferingar. Atmosfär. Dysterhet. Tyngd. Det vet ni. Jag har tjatat om det förut. Känns lite som en cool kille i klassen över som man vill ska heja på en i korridoren. Som ska rufsa en i håret och säga du är snart oxå lika häftig.

Eskapix
Snart ska jag få ett gratis provex i brevlådan! Kanhända att jag blir frälst. Iallafall blev jag det av tvserien som de tipsade om i senaste inlägget; American Horror Story! Måste lägga labbarna på den produktionen.

Anders
Anders har god smak. Spela spelen han spelar, se filmerna han ser, och lyssna på musiken han lyssnar på. Ett av de senaste inläggen, om Metal Gear Solid, är riktigt mumsigt!

And now for something completely different

Jag skriver ibland.
Ja, alltså, bara för att skriva.
Inte sånt som ska bli serier eller rollspelsäventyr.
Jag skrev i princip varje dag i gymnasiet.
Jag skrev lyrik.
Någonting mellan, rap, nödrim, prosa och skrot.
En gång skrev jag en novell på 70 sidor.
Den är det roligaste och det töntigaste jag har plitat ner.
Nu blir det inte så ofta att det blir något skrivet i min lyrikmapp.
Kan dyka ner något manus till en redovisning eller ett tal.
Men igår skrev jag ner något.
Första raden kom av att jag tänkte på den där grejen som hörs i början av Michael Jackson's Thriller.
När Vincent Price läser något som börjar
Darkness all is across the land
and midnight hour is close at hand.
Som jag har för ovana att göra,
började jag krystat översätta det där.
Det blev till något eget.
Med ett ganska konstigt versmått.
Jag säger som man säger vid tjejens matbord;
ja, jag tyckte det var gott iallafall!

Nu vilar staden i mörkrets famn
Charon ror sin båt i hamn
Ett finger längs ryggen
när ljuset är släckt
En skugga på väggen
och en iskall andedräkt
Ur din hals ett förbjudet  namn

Inte bortom havet i en fjärran borg
I gränder och brunnar på ditt barndomstorg
Flackande lampor vid ekande skall
när du ökar din takt
Pulsen bränner, dock du är kall
varje fönster ett öga på sin vakt
Ingen tågvissla blåser bort din sorg

Kom gastar och djävlar i en skenade hjord
Charon väntar tills du är ombord
Men djupet väntar aldrig, så greppa en åra
bortom tid och rum ska du få ro
Våra barndomsminnen är inte längre våra
de tillhör djupet där din själ ska bo
Ur din hals ett förbannat ord

3 kommentarer:

  1. Snajsiga spöken! Tack för blogglänken :P.Du borde släppa en diktsamling!

    SvaraRadera
  2. Som jag brukar säga: "man kan aldrig studera Piazzolla-serier för mycket. Där finns så mycket att hämta - inte bara för serieskapare, utan för alla utövande konstnärer med ambition". Sedan brukar jag nicka tankfullt och låta blicken vandra längs väggarna i den tomma ateljén jag sitter i.

    Men allvarligt, vilket fint omnämnande. Ska bli så kul att se din serie i färdigt skick! :D

    SvaraRadera
  3. Att panamakanelen fyllts med lyckolitervis med kiss måste vara det bästa som hänt på länge :) Tack för det fina omnämnandet, din pysselhändige mister! :D

    SvaraRadera