Jag har mina sidor

måndag 16 april 2012

Lärde mig att änglar bara finns i snön

Tjenare, alla monsterdiggare!

Ni som kom förbi mitt vernissage i höstas, på Skoindustrimuseet i Kumla, kanske lyssnade på mitt snickesnack om mitt klottrande då. Att jag skulle vara ekonomiskt oberoende om jag fick en krona varje gång folk myntade vissa saker kring klottret. En sak nämnde jag inte då. En komplimang och en vädjan om att göra något produktivt och lönsamt.

"Fan, har du aldrig funderat på att göra tatueirngar och sånt?"

Jodå.
Jag har aldrig hållit i tatueringsutrustning.
Men jag har ritat bilder till tatueringar, så att säga. Koncept. Skisser.
Sen har ytterst få verkligen blivit gaddade.
Det finns ett par rosor på ett ben som jag har ritat.
Det finns ett par kinatecken i en nacke.
Jag vete fasiken vad som hänt med alla dessa andra teckningar som jag t.o.m. fått en slant för ibland för att göra.
Hur som helst, det är häftigt att tänka sig; den här teckningen, i papper och blyerts, kanske någon ska blöda in i sitt skinn.
T.ex. den här, som en vän bett mig göra. Jag får snart höra vad hon tycker om den.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar