Bitsocker

Tjenare, alla monsterdiggare!

En brokig lineart på Karon Beach
har fått lite färg på Karlsgatan

Vissa vampyrer
vill korsa oceaner av tid för att finna dig.
Bjuda in dig till sitt slott
och dansa en månskensvals
innan de
inte helt emot din vilja
blottar din sköra hals
och förenar er i en brinnande symbios.
Vissa vampyrer
lurar under brunnslock
så att de kan knipsa av dina ben.
Så att de kan fälla ut sina gaddförsedda mandibler ur sin lealösa käft
och borra in dem i din kropp.
Helst i den mjuka insidan på ditt lår,
förutsatt att de har sparat dina ben från knät och uppåt.
Annars nöjer de sig med att hitta sin väg till ditt hjärta.
Bokstavligen, alltså.
Genom armhålan eller precis under revbenen.
Det tar sin tid.
Sen dricker de ditt hjärta som en ananasdrink.
De fäller tyvärr inga putslustiga, romantiska kommentarer kring detta, på någon främmande, exotisk dialekt.
De har ju tyvärr inte plats för varken tunga eller stämband.
De stön och knak du hör är inget språk, inte ens något sorts signalsystem. Det är bara helt naturliga läten från en vandöd kropp.
Så akta dig för gatbrunnar.
Vissa vampyrer lurar där.